fredag 30 november 2012

God Jul



December brukar vara en tuff månad för många av stress och en del känner av ensamhet inför julen.
Det är synd för julen ska vara en gemenskapens tid där vi ska mysa och vara nära varandra.

Många kan då behöva någon att bolla sina tankar och känslor med.
Jag kommer att ha december och januari priser på bokade samtal.
Du bokar tid med mig och du betalar halva timpriset alltså 250:- för 60 minuter och 125:- för 30 minuter.

Ring och boka på 08 540 67 705.
Alla samtal betalas i förskott. Till bankgiro, bankonto (Swedbank) eller Pay Pal
Lämna ditt telefonnummer så ringer jag upp dig om jag inte kan ta ditt samtal direkt eller prova igen.

Om du ringer på 0939 200 10 55 så är det fortfarande 9.90 per minut på det numret.
Det för att jag är på annat jobb och kan inte alltid ta de samtalen och därför är bokning lättare för dig att få din tid för samtal.

Även om du själv inte behöver någon att prata med så dela med dig och sprid vidare för kanske du har några vänner som behöver.


Välkommen
Gunilla

Känslan av tomhet och att ha förlorat något...

Jag har hört flera som känner tomhet och som om de förlorat något och jag känner så med.
En förlust inom mig, sorg, saknad av något och det finns en känsla av tomhet och förlust även i atmosfären.

Eftersom jag är en känslig person, och som många med mig är, så känner jag även av atmosfärer så det är inte bara inom mig.
Jag har förstått att jag och min kropp är en kopia av kosmos som microkosmos och makrokosmos.
Jag bär nyanser av allt inom mig i min kropp, i mitt blod, i mitt DNA.
Min själ bär helheten av kosmos och skapelsen men den är så stor så att den ryms inte i min kropp.
Men med ett andetag kan jag fylla mig själv med min själ och väcka nyanserna av helheten som lever i min kropp till liv, så att jag minns, vem jag är och vad jag bär.

Många kallar det mirakel, när vi själva blir ett med vår egen själ och många kallar det möte med sitt högre jag och jag kallar det att hitta hem. För det är vad det är för mig, varken mer eller mindre eller något annat, bara hitta hem.

Jag ska ge två liknelser. För att förstå hur våra kroppar och själar är uppbyggda går inte fatta för det är för stort. Vi kan ju nästan inte ens våga tro på att det finns liv på något annat ställe än vi på jorden och hur ska vi då kunna förstå hur allt hänger ihop.

Jag har haft förmånen att träffa en person med en stor själ som bär många kunskaper om hur skapelsen är uppbyggd och även vi som människor.

Och då väcktes även minnen till liv i mig så därför kan jag ge liknelser :)

När nu våra kroppar bär nyanser av helheten och minnena av helheten som vår själ bär och är:
Tänk dig då att du har muskler som är starka och muskler som är svaga och nästan förtvinade eller oanvända. De starka musklerna bär sina minnen klart och tydligt av deras kvalitee och nyans och de tar sin plats. Men de svaga och förtvinade som vi inte vill veta av, vart tar deras kvalitee och nyans vägen?
För även de är en del av helheten i våra kroppar, lyssnar du även på dem?
Prova att röra din kropp, låt den tala, lever den, hela den eller bara delar av den?
Pressa den inte rör den bara, lyssna och känn, lever den i samklang med sig själv?

Om den inte lever i samklang med hela sig, så har du förlorat någon del av dig själv, någon nyans, någon färg, någon kvalitee.

Vi har beteenden som skapar olika rörelsemönster i våra kroppar, vissa kroppar är stela, vissa kroppar är mjuka och har lätt för att mjukt dansa och röra sig. Vissa kroppar går på ett sätt, andra på ett annat.
Vissa blir sjuka, vissa klarar sig ganska bra och vissa mår helt okej.
Om du tänker dig in i hur du använder din kropp, finns det mjukhet, rörlighet, följsamhet, eller är du stel, orörlig och spänd.
Vad råder i ditt liv, vad styr i ditt liv som styr din kropp, vem håller i din kropps minnen av helheten du är och bär, vem tar över i dig? Vad får du själv minnas och vad vågar du minnas?

Vad får leva och vad får inte leva, vad slänger du på sophögen som gamla minnen och inte värda att finnas.
Minnen av hur du gjort för att på något vis överlevt en kass verklighet kanske, är de inte värda att få minnas som något gott. Vilken sida av dig själv hade sån styrka att klara, att stå ut, att överleva och vilka överlevde inte? Hur möter du dig själv där? Vad får finnas av dig?

Så idag på träningen så såg jag bilden så tydligt av min kropp som hade som mörka hål lite här o där. Där muskler, leder och annat i kroppen inte funkar som de ska i helhet med resten av kroppen.
Och jag ser det och ger det möjlighet att börja fungera igen, jag går tillbaka och minns och läker och de mörka hålen blir fyllda av liv igen.
Och det tar tid och kanske kan vi aldrig helt får våra kroppar att fungera optimalt i den helhet den är, jag vet inte men allt vi gör för den är gott nog.

Den andra liknelsen där jag förstår förlust och tomhetskänslan bra är berättelsen om pizzan :) Den har jag berättat under många behandlingar och de flesta förstod och de läkte mycket inom sig själva.

Den handlar om alla nyanser och kvaliteer vi bär och är.
Om du har mjöl, du har jäst, du har tomat, skinka, ost, oliver, svamp, grönsaker osv Ja ni vet själva vad ni tycker om. Och vi alla tycker om olika så klart, men glöm inte att vi bär och är helheten i denna liknelse.

Om du tänker på ex mjöl och ost. Hur många olika nyanser och smaker finns det? Mängder, i alla fall av ost.
Om du själv vill ha vanligt mjöl och en viss sorts ost, för det tycker du bäst om, ska inte de andra då få finnas, för att du inte tycker om dem?
Ska inte alla olika ostsorter få finnas bara för att du inte tycker om dem eller tycker att de passar in på din pizza?
Om vi alla förnekar det vi inte tycker om sin kvalitee så har vi kanske bara några få ostsorter kvar till slut och hur ska de räcka för alla människor om vi tycker om olika?
Varför ska bara någras smak få gälla?

Så mjöl är mjöl och ost är ost, skinka är skinka osv och när vi blandar allt vi tycker om och gör en pizza så blir det gott.

Men om allt är blandat och tillsammans jämt, hur ska de då till slut veta vilken kvalitee den bär, och hur ska vi kunna göra en god pizza igen när inte var och en av ingredienserna finns kvar som sin egen kvalitee.
Så låt mjöl få vara mjöl och ost få vara ost osv så de inte förlorar sina kvaliteer och egenskaper och låt alla sorter få finnas även om du själv inte tycker om just nu, för allt kan förändras efter vägen.

Hur många egenskaper av dig själv låter du leva? Hur många egenskaper stänger du av, fördömer, förnekar,  inte vill se, eller låter andra styra över, dina förlorade egenskaper?
Hur låter du din kropp fungera i samklang med allt den är uppbyggd av?

Jag vill sluta med några ord ur en text jag tycker mycket om som berättar en del av hur vi styrs utan att veta om det och vi känner förlust av att få vara oss själva fullt ut.

I begynnelsen var Ordet kärlek och allting var förenat i kärlek. Det kom en tid då sprickor kom i denna skapelse. Gudarna gjorde dessa sprickor till avgrunder där inga broar av ljus kunde överbrygga dessa djup. En tid av främlingskap och maktbegär var kommen. makten byggde egna slott och skapade murar till beskydd. Var och en av dessa maktens gudar beskyddade sin egen dröm av gudomlighet. Alla ville de överglänsa varandra i maktfullkomlighet och strålglans. Mörka tider och svåra tider då så mycket av kärleken gick förlorad. Gränsen mellan världar måste bevakas och skyddas. Allt blev ditt eller mitt.

Genom alla dessa tider fanns det ursprungliga hjärtat, i den ursprungliga kärleken, kvar. Ett minne av kärlek som förenar allt i gränslöshetens stjärnehav. Detta hjärta bar på Ordet som var kärlek. Detta hjärta mindes den sång den vibration som förenar, icke splittrar.........

Jag stannar där för det är så få som är där och vågar ta in en helhet där vi alla får finnas som vi är fullt ut. För vi här på jorden vet inte hur stort det är, hur stora vi själva är och vad vi bär. Vi minns inte och varför får vi inte minnas, vem tar våra minnen, vem tar vår rätt att leva fritt som de vi är?

Ja det finns många frågor och svar och ett av svaren vi är alla ännu styrda av några som vill ha makten över oss här på Jorden. Det är min starka övertygelse för annars skulle inte livet på jorden se ut som det gör.
För bär vi helheten så är vi oxå hela som människor och vi behöver varken lära eller finna mer och så ser det inte ut tyvärr, inte ännu och kanske aldrig.
Och jag kommer aldrig backa för min själ som talar med mig och berättar för den minns helheten när vi alla levde i kärlek med varandra och oss själva <3

Våga minnas det du förlorat av dig själv
I kärlek
Gunilla

onsdag 28 november 2012

Bli vän med sig själv

Igår när jag tränade så kom en ung tjej in med sin sjukgymnast i rummet där jag var.

Tjejen kan inte vara mer än runt 20-25 år och sjukgymnasten började visa tjejen olika övningar.
Hela rummet fylldes av flickans ledsna känslor inom henne, hennes nedstämdhet och även uppgivenhet, som jag förstod kom av att hon varit till många utan att bli och må bättre.

Min spontana reaktion var att den här flickan behöver hjälp.
Hjälp att förstå att det är inom henne det gör ont och det spelar ingen roll hur många hon går till, hur många olika övningar hon får att träna när ingen visar henne hur hon kan lära sig ta hand om det som gör ont inom henne och läka.

Hon kommer säkert att gå genom livet med fysisk smärta som säkerligen bara kommer bli värre och värre och hon själv blir mer offer för hennes mående utan att ha möjligheten att ta sig ur.

Det har skapats olika beteenden i henne av situationen som hon säker får svårt att bryta för hon vet inte ens om att de finns där och att hon kan välja väg och bli vän med sig själv och sitt inre då läker även kroppen.

Jag önskar jag kom ihåg vad läkaren heter som skrev i en tidning och berättade om hans erfarenhet att det alltid under en fysisk smärta finns en inre känslosmärta.
30 år på smärklinik hade gett honom den erfarenheten. Då skulle jag berättat om honom för tjejen.

Tjejen pratade om hennes onda knän och jag kunde inte va tyst och frågade om jag fick berätta min erfarenhet och det fick jag, som jag skrivit tidigare om att träna med lätta vikter.
Jag kunde känna med den här tjejen och hennes öde utan förståelse för hur hennes kropp och hennes inre spelade ihop på en planhalva som inte är bra för henne.

Så därför vill jag dela denna bild mitt i natten och önskar ni ska sova gott och bit för bit lära känna er själva, era beteenden, känslor och tankar och hur de påverkar era liv och att ni bär all visdom inom i era kroppar


Ta väl hand om er och kom ihåg att allt hänger ihop, tankar, känslor, beteenden,en glad och lycklig kropp eller en ledsen, stressad och smärtfylld kropp

Allt går att läka glöm aldrig det

Må väl
Gunilla

söndag 25 november 2012

Lärdom, insikt eller bara tröttsamt...

Vad säjer bilden dig....
Hur visar sig din respekt till dig själv och din omgivning..

Jag har länge funderat på varför jag känner mig upprörd, ledsen och en massa andra känslor tillsammans med ganska många människor.

Och idag kom jag på en bit till av det :)

En arbetskollega har stort kontrollbehov och vill göra allt på sitt sätt för att vara trygg och självklart finns dåliga självkänslan där med.
För mig gör det inget alls att göra på kollegans sätt så länge det inte går ut över mig eller tredje part.

Jag har bra självkänsla och självrespekt så det är inte svårt alls.
Jag lyssnar, jag ser, jag hör, jag ger kollegan min respekt.

Med att kollegan har dålig självkänsla så är hen inte trygg inom sig och vill gärna ha min åsikt, hur jag ser på olika saker.
Jag berättar gärna för kanske kan det även ge kollegan andra vinklar som gynnar måendet.

Jag ser en tydlig gräns runt hen och mina ord studsar mot den och ut i luften, hen tar inte emot eller in något av det jag säjer och så kommer en ny fråga efter en stund vad jag tycker och jag ger mitt svar på vart jag står.

Detta pågår då och då och för mig spelar det ingen roll att hen inte lyssnar eller vill ta till sig något från mig, vi har olika vägar att gå och jag respekterar både min egen och hens.

Det som jag inte vet om det ska symboliseras som lärdom, insikt eller om det bara e tröttsamt är malandet.
Hens inre malande i sin egen inre konflikt och osäkerhet som läggs utanför och mellan oss gör mig trött och idag upptäckte jag även en ledsen känsla som jag kunde spåra tillbaka till mig själv som liten.

Som liten gjorde jag allt för att bli sedd och hörd som de flesta barn gör och visst jag blev både sedd och hörd men mest när jag bråkade för att bli sedd.

Idag så sa jag nej till kollegan och sa, -Gör det du vill utan att fråga mig igen och igen om oftast samma saker för du lyssnar inte på det jag säjer ändå.

Hen tittade med en konstig min på mig och såg frågande ut och jag sa -Du vet ju att du gör som du vill i alla fall och då spelar det ingen roll om jag berättar för dig min erfarenhet om och om igen för du gör ändå som du vill sa jag med ett leende och gick hem för lunch.

I bilen hem så kom känslan om det finns något som kan kalls energitjuvar, vilket jag egentligen inte tycker att det finns, så är det människor som hela tiden pockar på och vill ha min uppmärksamhet som någont typ av bekräftelse att bli sedd och ändå bara skita i mig, den jag är och det jag står för = ingen självrespekt hos kollegan och således ingen gentemot mig.
För jag har inget behov av att någon annan ska tycket som mig, för de har inte gått den vägen jag gått som gjort att jag hittat den jag är idag och det är för mig en självklarhet att allas vägar ska respekteras utan att kränkas och trampas på i någon form.

Och det suger även om jag säjer nej så finns hela tiden frågan i luften från en osäker person med dålig självbild och självkänsla - Ser du mig, duger jag? Och jag svarar med min blick, ordlöst oftast, ja jag ser dig och du duger precis som du är.

Nu har jag fått in känslan i kroppen hur det känns.
Jag har vetat att människor med låg självkänsla och dålig självbild är svåra för mig, jag blir trött av dem, jag har sagt det till dem och nu känner jag tydligt inom mig hur det känns.
Så nu  är upptäckten för mig att hitta hur jag ska visa och inte tillåta dem att använda mig för att fylla upp sitt tomma hål inom sig för att jag har lätt för att respektera andra människor oavsett på vilken väg de går.

Det tomma hålet, den dåliga självbilden och självkänslan kan ingen annan ge dig, det kan bara du själv och först då kommer tryggheten inom dig själv

Jag vet, för jag är oftast trygg med mig själv, men såna här människor kan fortfarande komma för nära för att jag tror att de vill lyssna, när de i själva verket bara vill ha min uppmärksamhet för att känna sig sedda i sina egna inre konflikter.

Ha en fortsatt fin söndag
Och finn din avgrund och börja bygg en fin grund till dig själv att stå på

Gunilla  

onsdag 14 november 2012

Underbara jobbsamtal

Idag har jag haft några härliga samtal
Jag tycker det är underbart att få dela med mig och uppleva hur en annan människa blir gladare, mer lättad att det kanske inte är så tokigt i alla fall som det kan känns ensam med sina tankar o känslor.

Att ge en annan människa en annan vinkel att gå vidare med. Ett sätt att förhålla sig till sig själv, sina tankar och känslor så att livet helt plötsligt blir lättare att hantera och leva.

Ja det är underbart, det gör mig glad i hela mig :)
Så tack för att ni ringde mig <3

Jag har jobbat som tarotkortskonsulent i 7 år, 5 år av dem på heltid.
Anställd på ett företag i Stockholm men jobbade hemifrån. Vi loggade in våra telefoner och datorer kopplade ut samtal.

Vi hade egna koder som vi fick lämna ut om någon ville komma till oss igen och inte bara slussas ut till någon som var inloggad.
P som hade företaget sa att de flesta samtal jag fick var de som kopplade till mig direkt och han frågade vad jag gjorde och hur jag jobbade.
  -Jag gör tvärtom, sa jag och skrattade
  -Tvärtom sa han?
  -Ja jag hjälper dom att hitta i nuet så dom kan skapa en bra framtid sa jag med ett leende.
  -Aha, sa han, då förstår jag varför du får så många samtal.

Lönen var enbart provisionslön och jag hade den som huvudinkomstkälla plus att jag hade extra barn via socialen varannan helg ett tag.
Och det var många som ringde, många människor som behöver någon att prata med, ha ett bollplank för sina tankar och funderingar

Efter ett år ungefär så insåg jag att övervägande av samtalen var inte för att söka i framtiden i tarot, utan för samtal och rådgivning.

Många blev mycket förvirrade av att höra om sin framtid men inte veta hur de skulle ta sig dit
Så jag jobbade nog mest tvärtom där mot de flesta som var anställda.

Så jag tog dem alltid tillbaka till nuet och ställde frågor och de kom själv på många svar eller så bollade jag ideer med dem och många ringde upp igen och berättade hur lätt det blivit och ibland ringde de för att bolla flera tankar och ideer.

Det var en härlig tid och fria arbetstider hade jag och det behövde jag för jag levde ensam med mina 4 tjejer och det tog sin tid och det var enklare med fria arbetstider att få det att fungera.

Jag minns även en del samtal som berörde mig mycket. En mycker gammal kvinna ringde och frågade om jag kunde se i mina kort om hon skulle kunna dö i frid från alla svåra minnen från hennes tid i koncentrationsläger. Hon var judinna.
Jag har alltid varit helt ärlig med kunderna och svarade direkt från hjärtat
   -Det vill jag inte titta på i korten för jag vet inte om jag kan se sånt, sa jag.
Hon blev tyst en stund och jag frågade henne stilla
   -Hur har ditt liv varit efter den tiden?
Hon var tyst en stund till som försjunken i sina minnen.
  -Jag har haft en bra liv med mycket fint i det och ändå kommer de svåra minnena ibland, sa hon med smärta i rösten.
  -Tror du att du kan bestämma dig att behålla de goda minnena och bära dem med dig den sista tiden, frågade jag henne.
  -Ja kanske, sa hon
  -Om du tänker på att den tiden bara var en kort period i ditt liv i jämförelse med resten av ditt liv. Kan det hjälpa dig, frågade jag.
  -Jag ska tänka på det, sa hon.

Efter några dagar ringde hon igen och berättade att hon blivit mycket lugnare efter vårt samtal och hon kände sig trygg med vårt samtal.
  -Du talar med hjärtat, sa hon. Det är inte bara med ord du talar, du talar med hjärta också och det blir som bomull inom mig av din röst.

Hon berörde mig mycket den gamla kvinna med sin djupa sorg och vi hade många samtal under en period och jag kände att hon fick frid inom sig på något sätt av våra samtal.

Och jag hoppas verkligen att hon kunde lämna i den känslan och jag tror det. För det var som vi kapslade in hennes sorg i bomull inom henne under våra samtal och smärtan blev mindre och mindre.

Ja sen hade jag så klart massor av roliga samtal och knäppa samtal med.
En del människor blev arga framför allt de som ville fråga om otrohet för det svarade jag aldrig på.

Jag ställde motfrågor istället, om du tror det, varför tror du det? Vad gör du för att din partner ska trivas med dig och inte längta efter andra osv
Jag sa att jag går inte in på såna saker som kan orsaka katastrofer i människors liv även om min intuiton och mitt seende är mycket bra och jag litar på det till 99% så gör jag det ändå inte.

En del sa jag blankt nej till, de som ringde om och om igen varje dag och bland annat frågade hur dom skulle få bättre ekonomi.
  -Sluta att ringa hit är en bra början sa jag. Och när de ringde igen och jag sa -Du ringde ju för några timmar sen varför ringer du nu igen.
  -Men jag har inte ringt förut, det här är första gången, sa flera av dem
  -Men du frågade ju det här o det här, sa jag.
Dom skruvade på sig och funderade hur jag kunde känna igen dem och de gjorde jag på deras röst och deras vibration :)

Så efter ett par år efter jag slutat på det företaget längtade jag mycket efter det här jobbet så jag köpte ett eget telefonnummer av Telia och har haft det i lite över 4 år och jobbat lite till o från.

Jag vill helst minska på tarotkorten för ingen gynnas egentligen av att se framtiden på det sättet och jag vet att många vill det så därför har jag det kvar.
Men för mig är det att vilja vara påverkade av något utanför sig när de själva kan välja i sina liv.

Jag vill jobba med att stötta människor till att hitta sig själv sin väg och även hjälpa dem med tekniker för att må bättre och läka inom sig.
Och det är därför jag sänkt minutpriset så det ligger jämställt med att boka en timmes behandling.
Jag vill att människor som behöver ska ha råd att kontakta mig, istället för att ha ett minutpris på 19.90 som de flesta har.
Då drar det snabbt iväg och det blir bara de med höga inkomster som kan kontakta mig

Så nu vet ni en liten bit till av mig och ni kan tänka er vad många roliga samtal jag haft under de här åren helt fantastiskt har det varit.
Och jag ser fram mot flera härliga samtal som väcker glädje och inspiration

Lev väl och njut av livet

Gunilla

tisdag 13 november 2012

En test från mobilen

Gillar min iphone fast den är svår att skriva med kan bli många roliga ord.
Men nyfiken som jag är så vill jag allt testa hur det funkar att lägga in ett inlägg med mobilen.
Vill dela ett par bilder med er som gör mig glad ;)
Ett är från Vaxholm och fina skeppet Vega och det andra från underbara Saxnäs

Det blev inte helt okej så nu har jag fått förminska bilderna via datorn men tänker allt prova lära mig även med mobben :)

När kroppen reagerar

Jag har skrivit ett tidigare inlägg om att vara medveten om kroppen och dess signaler och nu har min kropp visat igen hur viktigt det är att ta hand om den.

Många skriver om att träning av olika slag är en färskvara oavsett om det handlar om muskler, kondis, självkänsla osv och det är det. Det visste jag sen tidigare men denna gång blev det så tydligt. Det räckte med 10 dagar så var det kört och det kanske hade räckt längre om jag hade tränat upp mig bättre innan.

Jag och mina tjejer har varit 10 dagar i USA och där blir det ingen träning, inte ens mina vanliga promenader varje dag. Jag vill umgås med mina tjejer och mina barnbarn.

Mina knän börjar då svullna upp igen, framför allt ett av dem. Jag börjar belasta kroppen annorlunda med olika följder så klart. Lårmusklerna får ta den största smällen, jag hänger i dem på något sätt och de har hela tiden en spänning, slappnar aldrig av i vila de blir stela och med det ömma för det blir inget flöde i dem.

Flödet igenom en muskel tar med sig slaggprodukter ut, vilket gör att muskeln fungerar och inte blir igentäppt.

En stel och spänd muskel släpper aldrig igenom slaggprodukterna vilket leder till värk och det blir en ond cirkel tills personerna får in känslan i sina egna kroppar hur bra rörelse är för att få ut slaggämnen och frigöra stelheten och då försvinner även smärta och värk.

Det är som om musklerna inte kan andas när de är fyllda med slaggämnen och då protesterar och många tror att de inte ska röra på sig för då gör det mera ont.
Ja det gör mera ont oftast med under ett kort tag eller om man pressar på för hårt som tyvärr de flesta gör.

Att röra igång en spänd igenslaggad muskel innebär att du börjar från grunden och hittar muskeln, känner hur den rör sig, hur den vill användas och lyssna på kroppens naturliga rörelsemönster. Undvik använda musklerna med rörelsemönstret du använde när det gjorde ont av smärtan eller stress eller något annat uppkommet rörelsemönster.

Där börjar du bygga upp musklerna från början och du kan bli fri från värk och igenslaggade muskler du kanske levt med i massor av år och bara spätt på med för hård träning, stress eller vad det kan vara.

Så 10 minuter i benpressen med hälften av min egen kroppsvikt som träningsvikt har gjort att svullnaden nu försvunnit i knät och lårmusklerna har fått igång cirkulation och blir befriad från slaggämnen.

Det är magi :)

Så lyssna på din kropp den talar till dig om du lyssnar

Må väl
Gunilla

måndag 12 november 2012

Ger du Healing eller är du Hel-Ande..

Känner att jag vill berätta lite mer om mig själv, det som ligger mig varmt om hjärtat och som jag älskar att dela med mig av och jobba med.

Hel-Ande är något vi alla behöver på flera olika sätt. Att känna oss hela och tillfreds med oss själva.

Jag gillar ord för de kan ha flera olika betydelser om du delar upp dem så syns det tydligare :) hel-ande, om-tanke, kär-lek, till-freds.

Men nu är det inte orden som är viktigast även om de är mycket viktiga med för att förstå vad vi egentligen är ute efter och dess mening.

Jag började söka efter att förstå mig själv för 20 år sen, för jag tyckte livet var för svårt.
Jag ville verkligen veta varför och vad jag kunde göra för att hitta livsglädjen jag såg i mina barns ögon.
Jag ville inte bara kämpa för att överleva varje dag, jag ville leva eller så skulle jag dö Kampen varje dag var inget jag orkade med.

Så jag kom in på andliga vägar även kallade New Age fast jag inte fattar varför, för det är inget nytt de flesta söker, det är att hitta tillbaka till oss själva. Oss själva som vi förlorat efter vägen på olika sätt.

Jag gick på ganska utspacade föreläsningar, och kom självklart i kontakt med healing.

Jag har gått 3 stycken olika healing utbildningar, därav rubriken :)
De första två innebar att jag skulle vara en kanal, ett redskap att förmedla healing till människor. De innehöll olika former av initieringar för att vara öppen för de frekvenserna.

Det kändes helt okej den första tiden med den 1a kursen, mycket öppnades och jag jobbade på.
Efter ett kort tag så kändes det för "litet" för "smalt" och jag upplevde att jag begränsades som den jag är inom mig.
Så jag sökte vidare och hittade en annan form med andra initieringar och andra medel att vara kanal för någon frekvens för att ge healing till människor.
Den var mycket roligare än den första sorten och passade mig bättre. Men även den kändes för "smal" i sin bredd efter ett tag och jag hade svårt att hålla mig inom ramarna för var som skulle vara.
För jag skulle inte vara mig själv utan jag skulle vara en kanal och ge healing från "något" annat.

Jag hittade och såg andra saker i människorna som kom på behandling än vad jag skulle göra.
jag kunde "se" vad de hade för sår, vad de varit med om i sina liv som skadat dem, jag kunde gå in i deras känslor och hålla om de skadade så läkande kunde starta osv

Så jag fick söka vidare för jag hade bestämt mig för att hitta svar vem jag är och varför jag upplevde och såg så mycket.
Hittade en tredje healing form och jag bara kände Yes nu vet jag att jag kommer få svaren.

Jag förstod inte mycket i början med hjärnan, men mitt inre svarade och svarade Ja med stora mått.
Fortfarande efter så lång tid kommer det upp förståelse och igenkännande inom mig i nya situationer och aha- vad de så det hängde ihop. Det är en livsform att leva och upptäcka sig själv resten av livet.

De formen var och är inte en öppning för andra frekvenser att använda mig, utan den väcker det egna självläkande flödet inom mig själv. Det självläkande flödet som våra kroppar och själar kan om vi tillåter dem att starta upp processerna.
Den är en förening av himmel och jord, manligt och kvinnligt, mörker och ljus ja helt enkelt alla motpoler integreras och vaknar och du får Fred inom dig.

Du kan växla från den ena ytterligheten till den andra och du bär och är hela spektrat där mellan och det är stort och ändå litet. Det är den du är som liten vanlig människa som bär alla de egenskaperna.
Ingen frekvens eller "något" annat bär alla de kvaliteer och egenskaper du som människa bär inom dig.
Du bär dem, i ditt blod, i ditt DNA, i dina celler ja i hela din kropp bär du alla dessa ytterligheter för du Är dem, du har bara glömt eller så har det gömts för dig att du bär dem.
Du bär Hjärtat som aldrig glömt vad Kärlek är

Och när du själv startat upp den djupa förlåtelseprocessen att du glömt eller kanske rent av fördömts att minnas, så startar självläkandet och du börjar bli Hel-Ande för dig själv, men även för andra med att "bara vara" Du.
Den kunskapen hoppar över mellan människor när den startat i en och det räcker med en för att det ska ske.
En som verkligen vet att det funkar och som lever den.

Det är många som kommit på behandling som sagt att det blir så mycket öppnare, positivare och enklare att tänka, känna och läka efter behandligar och de är ofta förvånade hur enkelt det egentligen är.

Under behandlingar så "ser" och känner jag när processer startar upp det är som att komma in i en mittpunkt där jag möter det lilla rädda barnet som blivit så illa behandlat och när det barnet känner sig sedd, hörd och förstådd, då startar hel-andet. För det lilla barnet är helt innan det blev skadat på olika sätt.

Att gå tillbaka i tiden och finna dig själv innan du blev skadad, där skadorna startade, kan du behöva hjälp med första gångerna och sen vet du hur du ska göra och då är du Hel-Ande till dig själv och även för andra.
Det upplevs som mirakel i början tills du bara är dig själv, då känns det som det självklaraste i världen att bara vara du.

Det finns bra och enkla tekniker för att hitta vägen för dem som vill och har modet att möta sig själva istället för att förlita sig på andra.

Kosmisk meditation, där du möter dina känslor och Multidimensionell Psykologi, där du möter dina tankar kommer jag oxå att berätta om.

Så det är en kort version av min väg till Hel-Ande så du vet vad det är jag gillar att dela med mig av.

Finn Kär-Leken inom dig, den lilla tysta flämtande lågan som aldrig slocknat och minns vem du är <3

Gunilla

Vill dela en länk där det finns många likheter med det jag varit med om under behandlingar på olika sätt
http://youtu.be/ufVjdvRw4LM


söndag 11 november 2012

Missade telefonsamtal

När jag jobbar på annat jobb missar jag en del samtal från er, vilket känns tråkigt både för er skull och även för min egen.
Jag tycker mycket om att jobba med de tekniker jag lärt mig som gett mig livet tillbaka att leva och framför allt ge andra möjligheten att hitta enkla tekniker att jobba med sig själva.

Så under vecka 46 når du mig säkrast:
Månd kl 13-16 och 19-21
Tisd kl 12-15 och 18-21

Jag finns troligen tillgänglig under helgen men återkommer om det.
Annars så ring och boka tid med mig på 08 540 67 705 där får du alltid tag på mig eller kan lämna ett meddelande så kontaktar jag dig så fort jag kan.

Ser fram emot ditt samtal
Välkommen

Gunilla

På vilket sätt reflekterar du över dig själv..

Har du funderat över att det du gör mot dig själv alltid mer eller mindre går ut över din omgivning?

Sanna Nova Emilia delade ett blogg inlägg om ett barn som längtade efter att bli sjuk för att få vila och stanna hemma.
Det finns många aspekter av det och en av dem är att barn gör sig sjuka för att få oss vuxna att stanna upp och vara närvarande när vi själva inte kan det.

När jag insåg att det var så med mina barn så kom skuldkänslor och du är fri att välja precis hur du vill möta både barnen och dig själv, men konsekvenserna av dina val kan du inte alltid påverka.

Jag fick hjälp att förstå hur jag kunde reflektera, bearbeta och välja att möta mig själv och ställa frågor varför jag exempelvis kände skuld till mina barn.
Självklart så finns det många olika anledningar så det är bara att ställa frågor och anteckna svaren och använde dem :)

Om jag kände skuld för att jag inte gav barnen tillräckligt av mig och min tid när de skulle lägga sig så använde jag mig av den känslan och gav både mig och dem mera tid tillsammans.
Om jag kände skuld för att jag stressade dem att hinna i tid vilket alltid mer eller mindre ledde till gråt och förtvivlan så valde jag att gå upp tidigare för att göra mig klar att hjälpa barnen att bli klara i tid utan stress och så vidare.

Det här gäller inte bara barn, det gäller allt du känner en gnagande känsla av skuld eller obehag. Ställ frågor och får du inga svar så har du ställt fel frågor. Ställ då andra frågor och du får garanterat svar om du vill höra svaren förstås.

Det här sättet att reflektera gör att du hela tiden finner vägar att läka dig själv i ditt inre på många olika plan. Du läker din egen dåtid med att möta känslorna du känner för de finns där av en anledning och anledningen är att något har hänt i ditt liv tidigare som startat ett beteende hos dig, du har präglats av dina upplevelser.
Du läker nutid där du gör dig själv illa på olika sätt när du stannar upp och gör förändringar i ditt sätt att välja utan att styras av dina präglingar och beteenden.
Och med det så läker du även din framtid som skulle sett annorlunda ut om du fortsatt ditt beteende.

Allt är logisk och går att möta och läka och frågor gör det enkelt för dig och som sagt inga svar så är det fel frågor. Då ställer du frågor till dig själv på det sätt som gör att du inte får svar och kanske är det för att du är rädd för att höra dem.

Det finns även andra sätt att läka din dåtid, ditt nu och din framtid och det är att ladda ur orden och de här sätten hör ihop.

Att ladda ur ord som är känsliga som ex skuld gör att du väljer och agerar annorlunda efter vilket gör att du inte skapar mer skuld i dig, logiskt det med.

Sen finns även något som kallas för relationslås, där du går in i olika mönster, präglingar och betenden för att du uppfattar andra utifrån dina präglingar fast den andre inte alls är som du ser den. Den påminner bara om dina gamla erfarenheter eller så agerar den precis som du tidigare varit med om för att få se dina egna reaktioner om vi vill se dem.

I början upplevs de här sätten lite prövande för de går djupt och du läker en gång för alla i det du väljer att möta längst in i dig där du först skadades och tills slut så blir det ett livssätt att leva med att vara uppmärksam på mina egna reaktioner och då är det spännande och roligt att möta mitt i allt som kan göra fruktansvärt ont över hur jag behandlar mig själv och då även min omgivning
Det är då den fantastiska förlåtelseprocessen av dig själv startar om du ger den utrymme, kär-leken till dig själv <3

Med detta så önskar jag er en fortsatt fin helg och reflektera mera och ge dig själv fri

Av kärleken inom växer livet att leva
Gunilla


Utbildning jag gått med de teknikerna: Multidimensionell Psykologi av Mikael Kvist



lördag 10 november 2012

Vart är människan på väg.....

Jag har undrat länge vad som händer och vad som kommer hända.
Hur påverkar vi människor varandra. Hur påverkar vi våra barn och hur påverkar det våra barn när de växer upp
Och den största frågan vad påverkar oss i stort och hur påverkar vi jorden och alla naturkatastrofer som sker.

Långsökt kanske men min känsla säjer mig att valet i USA på något sätt har med sista stormen att göra, Sandy, något av de värsta stormarna på mycket länge.
Och nu är det val i Kina med ett till stort mäktigt land som även det påverkar hela världen globalt precis som USA

Maktkamper, hat, styrande, ilska, översitteri, kränkningar och liknande känslor det vet vi hur de påverkar oss själva och våra känslor.

Och vad är känslor, vart kommer dom från och hur påverkar de omgivningen.

Jag läste Aftonbladet på planet hem igår där det stog några sidor om valet och Obamas vinst och republikanernas försök att förgöra honom under hans tidigare period, under valkampanjen och även efter.
Deras "krig" mot Obama och jag kände när jag läste att den maktkampen och det hatet sträcker sig långt och jag undrar vart är människan på väg.

Vart finns samarbetet och respekten för varandras olikheter och tilliten att se dem som tillgångar för att få mångfald istället för enfald

Jag kan inget politiken där och knappt här i Sverige heller för jag tycker mest att de har pajkastning mot varandra istället för samarbete.

Och om inte de människor som sitter i de positionerna och även de som påverkar runt om regeringar, presidenter och liknande kan samarbeta vilka signaler sänder de ut till oss andra människor.

Jo pajkastning och att bara några åsikter är värda att lyssnas på och de andra kämpar och slåss för att bli sedda och hörda. När det inte fungerar så sker ordlösa krig mellan och vart når de krigen och den osämjan och hur påverkar den oss människor och världen i stort.

När gick det snett, när förlorade människan sig själv, sin självrespekt, sitt självvärde? För när människan har det då finns det även för andra
Då kommer samarbete, nyfikenheten, hur ska vi få det bättre tillsammans.

En vän delade en video igår som jag vill dela här. Den gör mig hoppfull att vi människor hittar tillbaka till oss själva. Till den tiden där vi mindes vilka vi var och vi värnade om oss själva, varandra, respekterade oss själva, varandra, djuren och naturen, vilket inte finns mycket av idag tyvärr

Och de urfolken som hade kontakten inåt i sig själva och utåt mot andevärlden, både mot Himmelen och Jorden. De utrotades och jag undrar varför. Varför och vad var det som påverkade människor att utrota de som visste och kände vägen hem?

Jag minns att jag såg Soldier Blue när jag var runt 12-13 år och jag grät i veckor och trodde hela mitt inre skulle gå sönder av smärtan hur Indianerna bemöttes, kränktes, skändades, misshandlades och dödades det var första gången jag kom i kontakt med känslor av död inom mig i min själ, för den mindes massaker efter massaker.
Jag var helt förtvivlad och grät när jag var runt 10 år och var till Treblinka och kände alla Judar som plågats till döds för att de var Judar.
När jag såg filmen Australia och Aborginerna grät jag floder igen hur även det folket har utrotats

Inte undra på att vi människor känner oss halva, skadade och halvhjärtade och söker på många olika sätt och hittar nya vägar istället för att läka oss själva inom och hitta tillbaka till de vi är.

Jag skräms en del av allt prat om den Nya Tiden vad är det för fel på den Gamla Visdomen, att finna tillbaka till den inom oss.
Hjärtat visar vägen säjs det, men hur vet vi vad som är Hjärtats Väg om vi inte mött det hela Hjärtat inom oss-Bortom oss. Hjärtat som visste att I Begynnelsen var Ordet Kärlek och fortfarande Är för de som vill finna det inom sig.

Jag har sett den sista Tingeling filmen som så tydligt visar det vi glömt, hur kärleken läker i mötet, när vi öppnar oss från djupet av oss själva i Kärleken vi redan är. Den är underbar på att visa den gamla visdomen vi bär inom oss <3



Vad gör att det ska tolkas om och finna nya vägar när vägarna redan finns att finna om vi vill finna dem och möta våra egna demoner han pratar om på videon som är våra egna att ta hand om.

Ja frågorna är många och känslorna likaså och jag är jetlaggad och behöver sova för jag har en vanlig jobbhelg
För den här veckan som varit har jag mött mycket annat, förtvivlade skadade människor i mina drömmar, naturstormar som skakat om i mitt inre av naturens förtvivlan och jag har hållt om förtvivlan som varit förtvivlad hur allt har blivit. Hur människan springer från sig själv och det som är viktigt och istället följer annat som styr och påverkar dem att tro att det vet vart de är på väg och så klart finns det många som vet vägen oxå. Men kan vi se helheten fullt ut det är frågan?

Det jag vet är att ju mera jag har mött och sett desto mer har jag förstått att jag inte har en aning om allt som finns i vårt inre och i Universums och Jordens själssystem och det gör mig ödmjuk inför möten med naturen som berättar sin historia på olika sätt. Glädjen den visar och vibrerar när jag "ser" och känner den. Gränslösheten jag kan öppna för i ett djupt andetag där jag "ser" olika världar i Himlen och i Jorden. Världar som vi människor förintar på olika sätt för att vi tror vi förstår men idag har de flesta glömt.

Så här vill jag dela videon min vän visade mig, lyssna och minns att I Begynnelsen var Ordet Kärlek och kommer så att förbli. Jag har mött den, den lever i mitt inre precis som i ditt och får leva när du låter din egna inre maktkamp sluta.När du vågar vara sårbar och dig själv hela Vägen Hem- Helhjärtad <3

 http://youtu.be/Vfc0lEnxEWs

fredag 9 november 2012

Omtumlande USA resa

Älskar Manhattan men denna gång blev inte resan som vi tänkt oss. Vi kom mitt i stormen Sandy, den värsta de varit med om sa de vi pratade med.
Vår flyg var det sista att få lämna London och det sista att landa på JFK i New York innan flygplatsen stängdes.
Enligt taxi chauffören som körde oss till hotellet så var all kommunal trafik nedstängd när vi kom.

Det märkligaste var att det var flera plan både före och efter vårt som var inställda men vårt fick åka och ibland undrar jag vad det är som påverkar olika händelser, förvånad är jag inte jag har varit med om att mycket styrs till det som behöver vara :)
Jag har hamnat på många olika ställen och jag har undrat varför jag varit där och många gånger får jag upp bilder och förnimmelser över varför och jag tror att det är för att jag tror på något större och jag kan hålla den balansen när det är kaos.
För helt klart så påverkar vi människor naturen på många olika sätt tyvärr även katastrofer.



Vi bodde på 29e våningen lååång ner till gatan och det tjöt i fönstren utav stormen som var på väg in och vi visste inte hur vi skulle göra, åka eller stanna 1 natt till som bestämt.
Vi anade att vi inte skulle komma ut ut staden om vi stannade och inväntade Sandy. Så vi bokade taxi igen och åkte runt lunch några timmar innan Sandy drog in över staden och vi fick en stor "limmo" för att vi var 4 personer och resväskor så en vanlig funkade inte.

Det blåste hårt på vissa ställen där vi åkte mot Hartford där Malin och Jordan skulle möta upp oss och vi tänkte alla på taxixhauffören som skulle tillbaka samma väg och bad honom ta det försiktig
Han utsatte sig själv för fara för att köra oss i säkerhet och jag hoppas verkligen att han tog sig tillbaka tryggt till säkerheten.

Det är något som berör mig starkt i USA hur många bryr sig och de startade galor direkt för att samla in pengar till de drabbade.
Presidenten åkte ut och tittade hur stor förödelse Sandy orsakat.

Och så finns det människor som är precis tvärtom, de stannade trots evakurenings besluten och på det sättet utsatt den räddningspersonal som behövde komma till deras undsättning utan att på något sätt tänka på någon annan än sig själva.
Och ändå mitt i allt så är de ganska onärvarande, lite ytliga som om de inte vågar känna känslor, inte alla så klart men många. Det är mycket dubbelt.

Vi kom i säkerhet till Malin och fick vara en dag längre hos dem alla <3 Vi var ut på Hallowen oxå så kul var det och helt annorlunda än vi är vana vid här i Sverige.

Vi har haft underbara dagar tillsammans och njutit av att vara tillsammans. Men ofrånkomligt så kom hemresedagen och det är så svårt att lämna dem kvar.
Dom gråter på perrongen och vi gråter länge på tåget och jag tror aldrig vi kommer vänja oss vi det här och ibland känns det som det blir värre ju större barnen blir och ändå för små att åka själva hit till oss ännu.

Så kom vi till hemresan och vi hade hört att det skulle komma en till storm med snö och mycket riktigt så kom det snö och vi fick sitta i planet i flera timmar innan vi fick åka
Så det blev förseningar och missade plan så resan hem blev lång över 30 timmar, från Malin och hämta Blomma och sen hem till mig och det är det värt varje gång för att få vara tillsammans <3

En underbar resa fick vi från London och denna bild är något av det vackraste jag vet <3 så nära allt och ändå så långt bort.