Omtumlande USA resa

Älskar Manhattan men denna gång blev inte resan som vi tänkt oss. Vi kom mitt i stormen Sandy, den värsta de varit med om sa de vi pratade med.
Vår flyg var det sista att få lämna London och det sista att landa på JFK i New York innan flygplatsen stängdes.
Enligt taxi chauffören som körde oss till hotellet så var all kommunal trafik nedstängd när vi kom.

Det märkligaste var att det var flera plan både före och efter vårt som var inställda men vårt fick åka och ibland undrar jag vad det är som påverkar olika händelser, förvånad är jag inte jag har varit med om att mycket styrs till det som behöver vara :)
Jag har hamnat på många olika ställen och jag har undrat varför jag varit där och många gånger får jag upp bilder och förnimmelser över varför och jag tror att det är för att jag tror på något större och jag kan hålla den balansen när det är kaos.
För helt klart så påverkar vi människor naturen på många olika sätt tyvärr även katastrofer.

Vi bodde på 29e våningen lååång ner till gatan och det tjöt i fönstren utav stormen som var på väg in och vi visste inte hur vi skulle göra, åka eller stanna 1 natt till som bestämt.
Vi anade att vi inte skulle komma ut ut staden om vi stannade och inväntade Sandy. Så vi bokade taxi igen och åkte runt lunch några timmar innan Sandy drog in över staden och vi fick en stor "limmo" för att vi var 4 personer och resväskor så en vanlig funkade inte.

Det blåste hårt på vissa ställen där vi åkte mot Hartford där Malin och Jordan skulle möta upp oss och vi tänkte alla på taxixhauffören som skulle tillbaka samma väg och bad honom ta det försiktig
Han utsatte sig själv för fara för att köra oss i säkerhet och jag hoppas verkligen att han tog sig tillbaka tryggt till säkerheten.

Det är något som berör mig starkt i USA hur många bryr sig och de startade galor direkt för att samla in pengar till de drabbade.
Presidenten åkte ut och tittade hur stor förödelse Sandy orsakat.

Och så finns det människor som är precis tvärtom, de stannade trots evakurenings besluten och på det sättet utsatt den räddningspersonal som behövde komma till deras undsättning utan att på något sätt tänka på någon annan än sig själva.
Och ändå mitt i allt så är de ganska onärvarande, lite ytliga som om de inte vågar känna känslor, inte alla så klart men många. Det är mycket dubbelt.

Vi kom i säkerhet till Malin och fick vara en dag längre hos dem alla <3 Vi var ut på Hallowen oxå så kul var det och helt annorlunda än vi är vana vid här i Sverige.

Vi har haft underbara dagar tillsammans och njutit av att vara tillsammans. Men ofrånkomligt så kom hemresedagen och det är så svårt att lämna dem kvar.
Dom gråter på perrongen och vi gråter länge på tåget och jag tror aldrig vi kommer vänja oss vi det här och ibland känns det som det blir värre ju större barnen blir och ändå för små att åka själva hit till oss ännu.

Så kom vi till hemresan och vi hade hört att det skulle komma en till storm med snö och mycket riktigt så kom det snö och vi fick sitta i planet i flera timmar innan vi fick åka
Så det blev förseningar och missade plan så resan hem blev lång över 30 timmar, från Malin och hämta Blomma och sen hem till mig och det är det värt varje gång för att få vara tillsammans <3

En underbar resa fick vi från London och denna bild är något av det vackraste jag vet <3 så nära allt och ändå så långt bort.