fredag 30 november 2012

God Jul



December brukar vara en tuff månad för många av stress och en del känner av ensamhet inför julen.
Det är synd för julen ska vara en gemenskapens tid där vi ska mysa och vara nära varandra.

Många kan då behöva någon att bolla sina tankar och känslor med.
Jag kommer att ha december och januari priser på bokade samtal.
Du bokar tid med mig och du betalar halva timpriset alltså 250:- för 60 minuter och 125:- för 30 minuter.

Ring och boka på 08 540 67 705.
Alla samtal betalas i förskott. Till bankgiro, bankonto (Swedbank) eller Pay Pal
Lämna ditt telefonnummer så ringer jag upp dig om jag inte kan ta ditt samtal direkt eller prova igen.

Om du ringer på 0939 200 10 55 så är det fortfarande 9.90 per minut på det numret.
Det för att jag är på annat jobb och kan inte alltid ta de samtalen och därför är bokning lättare för dig att få din tid för samtal.

Även om du själv inte behöver någon att prata med så dela med dig och sprid vidare för kanske du har några vänner som behöver.


Välkommen
Gunilla

Känslan av tomhet och att ha förlorat något...

Jag har hört flera som känner tomhet och som om de förlorat något och jag känner så med.
En förlust inom mig, sorg, saknad av något och det finns en känsla av tomhet och förlust även i atmosfären.

Eftersom jag är en känslig person, och som många med mig är, så känner jag även av atmosfärer så det är inte bara inom mig.
Jag har förstått att jag och min kropp är en kopia av kosmos som microkosmos och makrokosmos.
Jag bär nyanser av allt inom mig i min kropp, i mitt blod, i mitt DNA.
Min själ bär helheten av kosmos och skapelsen men den är så stor så att den ryms inte i min kropp.
Men med ett andetag kan jag fylla mig själv med min själ och väcka nyanserna av helheten som lever i min kropp till liv, så att jag minns, vem jag är och vad jag bär.

Många kallar det mirakel, när vi själva blir ett med vår egen själ och många kallar det möte med sitt högre jag och jag kallar det att hitta hem. För det är vad det är för mig, varken mer eller mindre eller något annat, bara hitta hem.

Jag ska ge två liknelser. För att förstå hur våra kroppar och själar är uppbyggda går inte fatta för det är för stort. Vi kan ju nästan inte ens våga tro på att det finns liv på något annat ställe än vi på jorden och hur ska vi då kunna förstå hur allt hänger ihop.

Jag har haft förmånen att träffa en person med en stor själ som bär många kunskaper om hur skapelsen är uppbyggd och även vi som människor.

Och då väcktes även minnen till liv i mig så därför kan jag ge liknelser :)

När nu våra kroppar bär nyanser av helheten och minnena av helheten som vår själ bär och är:
Tänk dig då att du har muskler som är starka och muskler som är svaga och nästan förtvinade eller oanvända. De starka musklerna bär sina minnen klart och tydligt av deras kvalitee och nyans och de tar sin plats. Men de svaga och förtvinade som vi inte vill veta av, vart tar deras kvalitee och nyans vägen?
För även de är en del av helheten i våra kroppar, lyssnar du även på dem?
Prova att röra din kropp, låt den tala, lever den, hela den eller bara delar av den?
Pressa den inte rör den bara, lyssna och känn, lever den i samklang med sig själv?

Om den inte lever i samklang med hela sig, så har du förlorat någon del av dig själv, någon nyans, någon färg, någon kvalitee.

Vi har beteenden som skapar olika rörelsemönster i våra kroppar, vissa kroppar är stela, vissa kroppar är mjuka och har lätt för att mjukt dansa och röra sig. Vissa kroppar går på ett sätt, andra på ett annat.
Vissa blir sjuka, vissa klarar sig ganska bra och vissa mår helt okej.
Om du tänker dig in i hur du använder din kropp, finns det mjukhet, rörlighet, följsamhet, eller är du stel, orörlig och spänd.
Vad råder i ditt liv, vad styr i ditt liv som styr din kropp, vem håller i din kropps minnen av helheten du är och bär, vem tar över i dig? Vad får du själv minnas och vad vågar du minnas?

Vad får leva och vad får inte leva, vad slänger du på sophögen som gamla minnen och inte värda att finnas.
Minnen av hur du gjort för att på något vis överlevt en kass verklighet kanske, är de inte värda att få minnas som något gott. Vilken sida av dig själv hade sån styrka att klara, att stå ut, att överleva och vilka överlevde inte? Hur möter du dig själv där? Vad får finnas av dig?

Så idag på träningen så såg jag bilden så tydligt av min kropp som hade som mörka hål lite här o där. Där muskler, leder och annat i kroppen inte funkar som de ska i helhet med resten av kroppen.
Och jag ser det och ger det möjlighet att börja fungera igen, jag går tillbaka och minns och läker och de mörka hålen blir fyllda av liv igen.
Och det tar tid och kanske kan vi aldrig helt får våra kroppar att fungera optimalt i den helhet den är, jag vet inte men allt vi gör för den är gott nog.

Den andra liknelsen där jag förstår förlust och tomhetskänslan bra är berättelsen om pizzan :) Den har jag berättat under många behandlingar och de flesta förstod och de läkte mycket inom sig själva.

Den handlar om alla nyanser och kvaliteer vi bär och är.
Om du har mjöl, du har jäst, du har tomat, skinka, ost, oliver, svamp, grönsaker osv Ja ni vet själva vad ni tycker om. Och vi alla tycker om olika så klart, men glöm inte att vi bär och är helheten i denna liknelse.

Om du tänker på ex mjöl och ost. Hur många olika nyanser och smaker finns det? Mängder, i alla fall av ost.
Om du själv vill ha vanligt mjöl och en viss sorts ost, för det tycker du bäst om, ska inte de andra då få finnas, för att du inte tycker om dem?
Ska inte alla olika ostsorter få finnas bara för att du inte tycker om dem eller tycker att de passar in på din pizza?
Om vi alla förnekar det vi inte tycker om sin kvalitee så har vi kanske bara några få ostsorter kvar till slut och hur ska de räcka för alla människor om vi tycker om olika?
Varför ska bara någras smak få gälla?

Så mjöl är mjöl och ost är ost, skinka är skinka osv och när vi blandar allt vi tycker om och gör en pizza så blir det gott.

Men om allt är blandat och tillsammans jämt, hur ska de då till slut veta vilken kvalitee den bär, och hur ska vi kunna göra en god pizza igen när inte var och en av ingredienserna finns kvar som sin egen kvalitee.
Så låt mjöl få vara mjöl och ost få vara ost osv så de inte förlorar sina kvaliteer och egenskaper och låt alla sorter få finnas även om du själv inte tycker om just nu, för allt kan förändras efter vägen.

Hur många egenskaper av dig själv låter du leva? Hur många egenskaper stänger du av, fördömer, förnekar,  inte vill se, eller låter andra styra över, dina förlorade egenskaper?
Hur låter du din kropp fungera i samklang med allt den är uppbyggd av?

Jag vill sluta med några ord ur en text jag tycker mycket om som berättar en del av hur vi styrs utan att veta om det och vi känner förlust av att få vara oss själva fullt ut.

I begynnelsen var Ordet kärlek och allting var förenat i kärlek. Det kom en tid då sprickor kom i denna skapelse. Gudarna gjorde dessa sprickor till avgrunder där inga broar av ljus kunde överbrygga dessa djup. En tid av främlingskap och maktbegär var kommen. makten byggde egna slott och skapade murar till beskydd. Var och en av dessa maktens gudar beskyddade sin egen dröm av gudomlighet. Alla ville de överglänsa varandra i maktfullkomlighet och strålglans. Mörka tider och svåra tider då så mycket av kärleken gick förlorad. Gränsen mellan världar måste bevakas och skyddas. Allt blev ditt eller mitt.

Genom alla dessa tider fanns det ursprungliga hjärtat, i den ursprungliga kärleken, kvar. Ett minne av kärlek som förenar allt i gränslöshetens stjärnehav. Detta hjärta bar på Ordet som var kärlek. Detta hjärta mindes den sång den vibration som förenar, icke splittrar.........

Jag stannar där för det är så få som är där och vågar ta in en helhet där vi alla får finnas som vi är fullt ut. För vi här på jorden vet inte hur stort det är, hur stora vi själva är och vad vi bär. Vi minns inte och varför får vi inte minnas, vem tar våra minnen, vem tar vår rätt att leva fritt som de vi är?

Ja det finns många frågor och svar och ett av svaren vi är alla ännu styrda av några som vill ha makten över oss här på Jorden. Det är min starka övertygelse för annars skulle inte livet på jorden se ut som det gör.
För bär vi helheten så är vi oxå hela som människor och vi behöver varken lära eller finna mer och så ser det inte ut tyvärr, inte ännu och kanske aldrig.
Och jag kommer aldrig backa för min själ som talar med mig och berättar för den minns helheten när vi alla levde i kärlek med varandra och oss själva <3

Våga minnas det du förlorat av dig själv
I kärlek
Gunilla

onsdag 28 november 2012

Bli vän med sig själv

Igår när jag tränade så kom en ung tjej in med sin sjukgymnast i rummet där jag var.

Tjejen kan inte vara mer än runt 20-25 år och sjukgymnasten började visa tjejen olika övningar.
Hela rummet fylldes av flickans ledsna känslor inom henne, hennes nedstämdhet och även uppgivenhet, som jag förstod kom av att hon varit till många utan att bli och må bättre.

Min spontana reaktion var att den här flickan behöver hjälp.
Hjälp att förstå att det är inom henne det gör ont och det spelar ingen roll hur många hon går till, hur många olika övningar hon får att träna när ingen visar henne hur hon kan lära sig ta hand om det som gör ont inom henne och läka.

Hon kommer säkert att gå genom livet med fysisk smärta som säkerligen bara kommer bli värre och värre och hon själv blir mer offer för hennes mående utan att ha möjligheten att ta sig ur.

Det har skapats olika beteenden i henne av situationen som hon säker får svårt att bryta för hon vet inte ens om att de finns där och att hon kan välja väg och bli vän med sig själv och sitt inre då läker även kroppen.

Jag önskar jag kom ihåg vad läkaren heter som skrev i en tidning och berättade om hans erfarenhet att det alltid under en fysisk smärta finns en inre känslosmärta.
30 år på smärklinik hade gett honom den erfarenheten. Då skulle jag berättat om honom för tjejen.

Tjejen pratade om hennes onda knän och jag kunde inte va tyst och frågade om jag fick berätta min erfarenhet och det fick jag, som jag skrivit tidigare om att träna med lätta vikter.
Jag kunde känna med den här tjejen och hennes öde utan förståelse för hur hennes kropp och hennes inre spelade ihop på en planhalva som inte är bra för henne.

Så därför vill jag dela denna bild mitt i natten och önskar ni ska sova gott och bit för bit lära känna er själva, era beteenden, känslor och tankar och hur de påverkar era liv och att ni bär all visdom inom i era kroppar


Ta väl hand om er och kom ihåg att allt hänger ihop, tankar, känslor, beteenden,en glad och lycklig kropp eller en ledsen, stressad och smärtfylld kropp

Allt går att läka glöm aldrig det

Må väl
Gunilla

söndag 25 november 2012

Lärdom, insikt eller bara tröttsamt...

Vad säjer bilden dig....
Hur visar sig din respekt till dig själv och din omgivning..

Jag har länge funderat på varför jag känner mig upprörd, ledsen och en massa andra känslor tillsammans med ganska många människor.

Och idag kom jag på en bit till av det :)

En arbetskollega har stort kontrollbehov och vill göra allt på sitt sätt för att vara trygg och självklart finns dåliga självkänslan där med.
För mig gör det inget alls att göra på kollegans sätt så länge det inte går ut över mig eller tredje part.

Jag har bra självkänsla och självrespekt så det är inte svårt alls.
Jag lyssnar, jag ser, jag hör, jag ger kollegan min respekt.

Med att kollegan har dålig självkänsla så är hen inte trygg inom sig och vill gärna ha min åsikt, hur jag ser på olika saker.
Jag berättar gärna för kanske kan det även ge kollegan andra vinklar som gynnar måendet.

Jag ser en tydlig gräns runt hen och mina ord studsar mot den och ut i luften, hen tar inte emot eller in något av det jag säjer och så kommer en ny fråga efter en stund vad jag tycker och jag ger mitt svar på vart jag står.

Detta pågår då och då och för mig spelar det ingen roll att hen inte lyssnar eller vill ta till sig något från mig, vi har olika vägar att gå och jag respekterar både min egen och hens.

Det som jag inte vet om det ska symboliseras som lärdom, insikt eller om det bara e tröttsamt är malandet.
Hens inre malande i sin egen inre konflikt och osäkerhet som läggs utanför och mellan oss gör mig trött och idag upptäckte jag även en ledsen känsla som jag kunde spåra tillbaka till mig själv som liten.

Som liten gjorde jag allt för att bli sedd och hörd som de flesta barn gör och visst jag blev både sedd och hörd men mest när jag bråkade för att bli sedd.

Idag så sa jag nej till kollegan och sa, -Gör det du vill utan att fråga mig igen och igen om oftast samma saker för du lyssnar inte på det jag säjer ändå.

Hen tittade med en konstig min på mig och såg frågande ut och jag sa -Du vet ju att du gör som du vill i alla fall och då spelar det ingen roll om jag berättar för dig min erfarenhet om och om igen för du gör ändå som du vill sa jag med ett leende och gick hem för lunch.

I bilen hem så kom känslan om det finns något som kan kalls energitjuvar, vilket jag egentligen inte tycker att det finns, så är det människor som hela tiden pockar på och vill ha min uppmärksamhet som någont typ av bekräftelse att bli sedd och ändå bara skita i mig, den jag är och det jag står för = ingen självrespekt hos kollegan och således ingen gentemot mig.
För jag har inget behov av att någon annan ska tycket som mig, för de har inte gått den vägen jag gått som gjort att jag hittat den jag är idag och det är för mig en självklarhet att allas vägar ska respekteras utan att kränkas och trampas på i någon form.

Och det suger även om jag säjer nej så finns hela tiden frågan i luften från en osäker person med dålig självbild och självkänsla - Ser du mig, duger jag? Och jag svarar med min blick, ordlöst oftast, ja jag ser dig och du duger precis som du är.

Nu har jag fått in känslan i kroppen hur det känns.
Jag har vetat att människor med låg självkänsla och dålig självbild är svåra för mig, jag blir trött av dem, jag har sagt det till dem och nu känner jag tydligt inom mig hur det känns.
Så nu  är upptäckten för mig att hitta hur jag ska visa och inte tillåta dem att använda mig för att fylla upp sitt tomma hål inom sig för att jag har lätt för att respektera andra människor oavsett på vilken väg de går.

Det tomma hålet, den dåliga självbilden och självkänslan kan ingen annan ge dig, det kan bara du själv och först då kommer tryggheten inom dig själv

Jag vet, för jag är oftast trygg med mig själv, men såna här människor kan fortfarande komma för nära för att jag tror att de vill lyssna, när de i själva verket bara vill ha min uppmärksamhet för att känna sig sedda i sina egna inre konflikter.

Ha en fortsatt fin söndag
Och finn din avgrund och börja bygg en fin grund till dig själv att stå på

Gunilla  

onsdag 14 november 2012

Underbara jobbsamtal

Idag har jag haft några härliga samtal
Jag tycker det är underbart att få dela med mig och uppleva hur en annan människa blir gladare, mer lättad att det kanske inte är så tokigt i alla fall som det kan känns ensam med sina tankar o känslor.

Att ge en annan människa en annan vinkel att gå vidare med. Ett sätt att förhålla sig till sig själv, sina tankar och känslor så att livet helt plötsligt blir lättare att hantera och leva.

Ja det är underbart, det gör mig glad i hela mig :)
Så tack för att ni ringde mig <3

Jag har jobbat som tarotkortskonsulent i 7 år, 5 år av dem på heltid.
Anställd på ett företag i Stockholm men jobbade hemifrån. Vi loggade in våra telefoner och datorer kopplade ut samtal.

Vi hade egna koder som vi fick lämna ut om någon ville komma till oss igen och inte bara slussas ut till någon som var inloggad.
P som hade företaget sa att de flesta samtal jag fick var de som kopplade till mig direkt och han frågade vad jag gjorde och hur jag jobbade.
  -Jag gör tvärtom, sa jag och skrattade
  -Tvärtom sa han?
  -Ja jag hjälper dom att hitta i nuet så dom kan skapa en bra framtid sa jag med ett leende.
  -Aha, sa han, då förstår jag varför du får så många samtal.

Lönen var enbart provisionslön och jag hade den som huvudinkomstkälla plus att jag hade extra barn via socialen varannan helg ett tag.
Och det var många som ringde, många människor som behöver någon att prata med, ha ett bollplank för sina tankar och funderingar

Efter ett år ungefär så insåg jag att övervägande av samtalen var inte för att söka i framtiden i tarot, utan för samtal och rådgivning.

Många blev mycket förvirrade av att höra om sin framtid men inte veta hur de skulle ta sig dit
Så jag jobbade nog mest tvärtom där mot de flesta som var anställda.

Så jag tog dem alltid tillbaka till nuet och ställde frågor och de kom själv på många svar eller så bollade jag ideer med dem och många ringde upp igen och berättade hur lätt det blivit och ibland ringde de för att bolla flera tankar och ideer.

Det var en härlig tid och fria arbetstider hade jag och det behövde jag för jag levde ensam med mina 4 tjejer och det tog sin tid och det var enklare med fria arbetstider att få det att fungera.

Jag minns även en del samtal som berörde mig mycket. En mycker gammal kvinna ringde och frågade om jag kunde se i mina kort om hon skulle kunna dö i frid från alla svåra minnen från hennes tid i koncentrationsläger. Hon var judinna.
Jag har alltid varit helt ärlig med kunderna och svarade direkt från hjärtat
   -Det vill jag inte titta på i korten för jag vet inte om jag kan se sånt, sa jag.
Hon blev tyst en stund och jag frågade henne stilla
   -Hur har ditt liv varit efter den tiden?
Hon var tyst en stund till som försjunken i sina minnen.
  -Jag har haft en bra liv med mycket fint i det och ändå kommer de svåra minnena ibland, sa hon med smärta i rösten.
  -Tror du att du kan bestämma dig att behålla de goda minnena och bära dem med dig den sista tiden, frågade jag henne.
  -Ja kanske, sa hon
  -Om du tänker på att den tiden bara var en kort period i ditt liv i jämförelse med resten av ditt liv. Kan det hjälpa dig, frågade jag.
  -Jag ska tänka på det, sa hon.

Efter några dagar ringde hon igen och berättade att hon blivit mycket lugnare efter vårt samtal och hon kände sig trygg med vårt samtal.
  -Du talar med hjärtat, sa hon. Det är inte bara med ord du talar, du talar med hjärta också och det blir som bomull inom mig av din röst.

Hon berörde mig mycket den gamla kvinna med sin djupa sorg och vi hade många samtal under en period och jag kände att hon fick frid inom sig på något sätt av våra samtal.

Och jag hoppas verkligen att hon kunde lämna i den känslan och jag tror det. För det var som vi kapslade in hennes sorg i bomull inom henne under våra samtal och smärtan blev mindre och mindre.

Ja sen hade jag så klart massor av roliga samtal och knäppa samtal med.
En del människor blev arga framför allt de som ville fråga om otrohet för det svarade jag aldrig på.

Jag ställde motfrågor istället, om du tror det, varför tror du det? Vad gör du för att din partner ska trivas med dig och inte längta efter andra osv
Jag sa att jag går inte in på såna saker som kan orsaka katastrofer i människors liv även om min intuiton och mitt seende är mycket bra och jag litar på det till 99% så gör jag det ändå inte.

En del sa jag blankt nej till, de som ringde om och om igen varje dag och bland annat frågade hur dom skulle få bättre ekonomi.
  -Sluta att ringa hit är en bra början sa jag. Och när de ringde igen och jag sa -Du ringde ju för några timmar sen varför ringer du nu igen.
  -Men jag har inte ringt förut, det här är första gången, sa flera av dem
  -Men du frågade ju det här o det här, sa jag.
Dom skruvade på sig och funderade hur jag kunde känna igen dem och de gjorde jag på deras röst och deras vibration :)

Så efter ett par år efter jag slutat på det företaget längtade jag mycket efter det här jobbet så jag köpte ett eget telefonnummer av Telia och har haft det i lite över 4 år och jobbat lite till o från.

Jag vill helst minska på tarotkorten för ingen gynnas egentligen av att se framtiden på det sättet och jag vet att många vill det så därför har jag det kvar.
Men för mig är det att vilja vara påverkade av något utanför sig när de själva kan välja i sina liv.

Jag vill jobba med att stötta människor till att hitta sig själv sin väg och även hjälpa dem med tekniker för att må bättre och läka inom sig.
Och det är därför jag sänkt minutpriset så det ligger jämställt med att boka en timmes behandling.
Jag vill att människor som behöver ska ha råd att kontakta mig, istället för att ha ett minutpris på 19.90 som de flesta har.
Då drar det snabbt iväg och det blir bara de med höga inkomster som kan kontakta mig

Så nu vet ni en liten bit till av mig och ni kan tänka er vad många roliga samtal jag haft under de här åren helt fantastiskt har det varit.
Och jag ser fram mot flera härliga samtal som väcker glädje och inspiration

Lev väl och njut av livet

Gunilla

tisdag 13 november 2012

En test från mobilen

Gillar min iphone fast den är svår att skriva med kan bli många roliga ord.
Men nyfiken som jag är så vill jag allt testa hur det funkar att lägga in ett inlägg med mobilen.
Vill dela ett par bilder med er som gör mig glad ;)
Ett är från Vaxholm och fina skeppet Vega och det andra från underbara Saxnäs

Det blev inte helt okej så nu har jag fått förminska bilderna via datorn men tänker allt prova lära mig även med mobben :)

När kroppen reagerar

Jag har skrivit ett tidigare inlägg om att vara medveten om kroppen och dess signaler och nu har min kropp visat igen hur viktigt det är att ta hand om den.

Många skriver om att träning av olika slag är en färskvara oavsett om det handlar om muskler, kondis, självkänsla osv och det är det. Det visste jag sen tidigare men denna gång blev det så tydligt. Det räckte med 10 dagar så var det kört och det kanske hade räckt längre om jag hade tränat upp mig bättre innan.

Jag och mina tjejer har varit 10 dagar i USA och där blir det ingen träning, inte ens mina vanliga promenader varje dag. Jag vill umgås med mina tjejer och mina barnbarn.

Mina knän börjar då svullna upp igen, framför allt ett av dem. Jag börjar belasta kroppen annorlunda med olika följder så klart. Lårmusklerna får ta den största smällen, jag hänger i dem på något sätt och de har hela tiden en spänning, slappnar aldrig av i vila de blir stela och med det ömma för det blir inget flöde i dem.

Flödet igenom en muskel tar med sig slaggprodukter ut, vilket gör att muskeln fungerar och inte blir igentäppt.

En stel och spänd muskel släpper aldrig igenom slaggprodukterna vilket leder till värk och det blir en ond cirkel tills personerna får in känslan i sina egna kroppar hur bra rörelse är för att få ut slaggämnen och frigöra stelheten och då försvinner även smärta och värk.

Det är som om musklerna inte kan andas när de är fyllda med slaggämnen och då protesterar och många tror att de inte ska röra på sig för då gör det mera ont.
Ja det gör mera ont oftast med under ett kort tag eller om man pressar på för hårt som tyvärr de flesta gör.

Att röra igång en spänd igenslaggad muskel innebär att du börjar från grunden och hittar muskeln, känner hur den rör sig, hur den vill användas och lyssna på kroppens naturliga rörelsemönster. Undvik använda musklerna med rörelsemönstret du använde när det gjorde ont av smärtan eller stress eller något annat uppkommet rörelsemönster.

Där börjar du bygga upp musklerna från början och du kan bli fri från värk och igenslaggade muskler du kanske levt med i massor av år och bara spätt på med för hård träning, stress eller vad det kan vara.

Så 10 minuter i benpressen med hälften av min egen kroppsvikt som träningsvikt har gjort att svullnaden nu försvunnit i knät och lårmusklerna har fått igång cirkulation och blir befriad från slaggämnen.

Det är magi :)

Så lyssna på din kropp den talar till dig om du lyssnar

Må väl
Gunilla