Kan vi omvärdera...

.... och börja ta hand om oss själva och allt som redan finns på vår jord....

Kan vi fördela våra resurser så att det räcker till alla och allt levande....

Jag har sedan jag var liten alltid stått upp för de svagare, de som på nåt sätt inte vågade eller kunde stå upp för sig själva, barnen, djuren, de gamla, de svaga, de utstötta och det håller i sig.

Jag får en del frågor på facebook varför jag delar så mycket elände med bland annat djur som har det svårt och utsätts för den grymmaste tortyr som vi inte ens kan föreställa oss och allra helst inte vill se.

Ja varför gör jag....
Det har jag frågat mig själv med många gånger.
Varför kan jag inte bara blunda och låtsas som det regnar fast jag ser hur djur slaktas under vidriga omständigheter, hundar skjuts ihjäl i andra länder för att människor festat till och fick för sig att skjuta runt 200 hundar instängda i burar utan möjlighet att fly.
Hur hundar och andra djur slås ihjäl utan någon känsla för att de har känslor och känner smärta, hur de bränns levande, osv osv

Ni vet alla att mycket hemskt sker fast ni kanske väljer att blunda och låtsas som det regnar och jag har önskat att jag kunde låta bli att känna

Önskar jag kunde låta bli att bry mig när gamla vanvårdas på hem, de har ingen talan för de kanske inte kan prata, barn som misshandlas och utsätts för fruktansvärda saker, kvinnor som mördas av sin män inför deras barn.
Ja listan kan göras lång och det är inte det jag funderade på idag.

Det här har legat med mig länge utan att jag orkat skriva om det, både för att det är jobbigt och berör mig så illa och för jag blir så snevridet bedömd av många.

Jag är för det mesta en mycket glad människa, skrattar ofta och har alltid ett leende till de jag möter eller en varm hand på någons arm där det behövs, öppnar dörren för någon som behöver, låter någon som är stressad gå före i kassakön, hjälper någon att bära kassen uppför trappen.
Och så klart gråter jag floder med när det är för svårt att se allt lidande på olika sätt.

Kan vi omvärdera och ta hand om de och allt det som redan finns ??

Jag har för snart 3 veckor sedan tagit emot en hund från Rumänien och det har väckt många känslor.
Vi räddar dom inte bara utan vi tar även ifrån dem ett liv de är vana vid.
En frihet där de kan gå precis som de vill och en massa annat. Och ger dem ett helt nytt liv.
Alla kanske inte klarar det och de flesta tror jag blir oroligt tillgivna om vi låter dem få tiden att sörja klart, för sörja det har min lilla kille gjort och nu börjar det vända och han börjar bli glad.

Jag bejakade att jag ville hjälpa att ta hand om någon som redan finns.
Jag ser hur uppfödare i vårt land jobbar på, priserna blir högre och högre för många raser och i det även begärligt stöldgods för det går att tjäna bra med pengar på djuren.

Kan om vi omvärderar, kan vi ta hand om alla de djur som finns runt om vår jord, på det sätt de bäst förtjänar det.
Göra det några 10 tal år för att få till någon balans i att många djur har det bra och andra har inget värde alls
Lika med barn och gamla, kan vi omvärdera även där att ta hand om på det sätt alla levande väsen, människa som djur och växter och natur på det sätt som gör att vi får en bra jord att leva på, tillsammans utan lidande.

Det finns många olika videor ute på facebook nu,om fåglar som är fulla i material som inte är mat och som de inte kan smälta och de dör sakta men säkert i ett långdraget lidande.
För att vi människor slänger skräpet omkring oss i en nonchalans som är stor, utan tanke på någon annan än sig själv ocj kanske inte ens det, bara rent nonchalans i stort, i allt.

Jag hörde på radion häromdagen hur fiskar börjar få andra betenden av all antidepressiv medicin som kommer ut i våra vatten drag.. De blir orädda och kaxiga och vågar sig fram på ett sätt de inte gjort förut.
Vad händer när de större rovdjuren bli fullpumpade med dessa mediciner och blir orädda och kaxiga eller är det vad som redan skett när våra rovdjur kommer in i samhället...

Vad händer egentligen inom i människor som fullständig skoningslöst slaktar och bränner djur levande för att vi ska få mört kött ?

Kött som vi överkonsumerar och slänger på sophögen för att datumet gått ut.

Många äldre som får dö själva utan några anhöriga vid sin sida sista tiden för att de anhöriga inte har tid för det måste utveckla sig och göra karriär.

Barn som sätts diagnoser på för att de protesterar mot att vi vuxna inte finns där närvarande med dem och de bråkar för att få någon form av uppmärksamhet.

 Morden som sker, människors liv som inte längre har något värde. Djur som torteras i det oändliga, Våra lagar som inte ger några konsekvenser för levande liv utan det är ofta högre straff och konsekvenser för ekonomisk brottslighet. det säjer väl allt egentligen.

Ja.... kan vi omvärdera, kan vi ta hand om de barn som finns utan att bara kalla dem för dina ungar och mina barn oavsett vart och vilka barnen är.
Kan vi ta hand om och lyssna på de gamla som bär med sig ett helt liv och många fina erfarenheter och ge dem en varm hand och närvaro deras sista tid.
Kan vi sluta föda upp djur för att tjäna pengar på dem och göra dem till begärligt stöldgods och ta hand om de som redan finns även om de finns och plågas svårt i andra länder.....
Kan vi omvärdera.... kan vi omvärdera och ta hand om vår Jord och de och det som tillhör och lever på den och sprida omtanke och kärlek.. Kan vi......

Kan vi blomma av Kärlek.... Kärlek som sprider sig över Jordens alla hörn till allt och alla

Gunilla

Att våga vara nära

Ibland kommer jag otroligt nära en del människor och djur. Jag känner vad dom känner, vad dom tänker, vilka tankar som finns runt dem, vilka minnen de bär osv.

Jag har funderat många gånger på varför det blir så med en del bara och det jag kommit fram till är att de släpper mig nära.

Jag har tränat så mycket på att stänga av och bara öppna när jag ska jobba med att gå igenom och se över beteenden och liknande för att bearbeta och läka bland annat.

Förut när jag var yngre och osäker så var jag inkännande för att skydda mig själv.
Nu vet jag att det är svårt och även jobbigt att hela tiden gå och känna av och in andra människor.
Och idag kan jag även se att det är en form av övertramp på en annan människas integritet att vara inkännande.
För vem har rätten att gå innanför någons skinn för att läsa av för att de själva är rädda ?

Jag har lärt mig att känna igen signalerna i mig när jag ska vara lite mera uppmärksam i olika situationer och med vissa människor.
Och en del människor får jag vara helt på min vakt, de känner stor rädsla för den jag är och de hugger vilt omkring sig många gånger

Till de människorna behöver jag ofta ta ställningt till om jag ska ha dem i min närhet och om jag behöver ha dem nära på vilket sätt ska jag möta dem, eller inte möta dem
Och för det mesta behövs ord för att få dem backa och låta mig vara ifred utan att de klampar på hur som helst.

Det är respekt för mig att låta alla få vara den de är och då menar jag alla.
För kräver jag att få vara mig själv så behöver jag låta alla andra vara det med, självklart tycker de flesta men ute i verkligheten är det inte så självklart.
Annars är det som att kasta sten i glashus. Eller som Jesus sa den som är utan synd kastar den första stenen.

Det stora näthatet visar att det inte är självklart att alla får vara sig själva för det är så aktuellt för många idag och det är inte bara på nätet.
Hatet florerar i stort överallt och det är obehagligt många gånger
Och det gäller att våga säja nej till det och då även titta på sig själv. Vad gör jag själv. Det går aldrig att ställa krav på andra som man själv inte klarar att uppfylla själv.

Om vi visar respekt och accepterar oss själva och varandra fullt ut så sker en förändring, men inte förrän förändrigen sker inom oss i första steget.

Så till en ny upplevelse för mig som har tumlat om mig en del
Jag har tagit emot en liten hund från ett annat land, en gatuhund, som haft det svårt och jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka att han skulle vara ledsen och bära sorg över sitt förlorade liv.

När vi tar hand om någon som haft det svårt så tror vi att vi gör en god gärning och räddar dem, och ja visst är det så oxå.
Den här lilla vet jag inte hur jag kunde komma så nära han har visat mig så mycket under den veckan han bott här.
Han har visat hur han saknar sin frihet att gå som han vill, äta när det finns mat, sova när det passade, leka, träffa kompisar när han ville och skydda sig när så behövdes.

Han har visat att han misst en nära vän, påkörd av en bil och slängd av vägen, liggandes halvdöd i något dygn låg hon där och han satt troget vid hennes sida tills hon dog.

Han har visat mig hur vissa mörkt klädda män ska man passa sig för, han är rädd för saker jag inte är van vid och behöver vara uppmärksam

Han har visat att han är superlycklig att få vara hos oss och de första dagarna fick jag verkligen stålsätta mig att inte tycka synd om honom i hans sorg och saknad av hans gamla liv och bara låta honom få sörja klart.

Ibland är han en helt vanlig liten lycklig hund och ibland blir han en driven självständig gatuhund som inte behöver mig på nåt sätt.

Han bara klev rakt in i mitt hjärta och jag vågar vara riktigt nära honom <3 och där visar han mig sitt liv bit för bit.

Han har även visat att när han blir trygg med mig så blir han lite kaxig i vissa situationer som att börja skälla på mopeder och vissa som kommer och går som ser läskiga ut
Så jag får träna att vara flockledare så han kan koppla bort de sidorna :)


Att vara nära gör att vi kan få del av någon annans liv som den visar och det är en stor gåva att förvalta oavsett vilken det är som ger gåvan
Det är ett förtroende att få vara del i någons liv så nära glöm aldrig det.

Hur nära är du och hur nära blir du släppt av andra...

Ha en fin kväll
Gunilla

Berättelsen om Pi

... en helt magisk film som väckte många olika känslor.

Den fick mig att fundera på hur olika vi människor är och hur olika världsbild vi har om hur livet och verklighetsuppfattningen ser ut eller ska se ut.
Och vad är verklighet egentligen, kan vi någonsin veta det?

Jag har min och alla andra har sin och inget av det kan säjas vara fel om det inte är helt snevridet så andra människor skadas av våld, övergrepp och dödande osv då går det överstyr.

En journalist hade hört att Pi hade en berättelse som gjorde att det gick att förstå Gud eller Källan som jag brukar kalla det och sökte upp Pi för att få lyssna på hans berättelse.

Pi berättade om hur han överlevde efter att fartyget förliste och han drev på havet lång tid.
Den första berättelsen berättade hur han överlevde på ett sätt som filmen visade och de män som skulle berätta för världen sa att det kan vi inte berätta det är för konstigt för människorna att förstå, berätta nåt annat.....

Så Pi berättade en annan berättelse hur han överlevde tiden på havet och männen nickade flera gånger under berättelsens gång och sa ja det kan vi berätta.

Pi berättade två helt skillda berättelser om samma händelse och den ena var inte accepterad och den andra var det.

Det påminner mig om att de flesta människor lever i sina egna föreställningar och utgår för det mesta därifrån. Så inget den säjer om dig handlar egentligen om dig, utan om personen själv.
Om inte personen har förmågan att nollställa sig och verkligen ta emot dig helt öppet och fritt från sig själv.
Då känner du dig sedd, hörd och bekräftad.


Journalisten frågade Pi vilken av berättelserna är den riktiga? Pi svarade välj själv, vilken du tror på.


Är det så livet är enklast att leva. Att var och en bär sin egen sanning och tillsammans bär vi många sanningar?
Om vi sen kan vi berätta dem för varandra utan att någon fördömer någons berättelse som konstig, utan alla får välja själv vad den tror på, är det mångfalden som läker allt?

Kan det vara så enkelt att skapa fred och att människan blir lugn och tillfreds med sig själv.
Sedd, hörd, erkänd helt enkelt finns till fullt ut som sig själv.

Är det den vägen som avslutar allt våld, alla övergrepp, alla död och människan äntligen kan få leva lyckligt tillsammans i samklang med sig själv och alla runt omkring sig.

Så se den om du inte gjort det Berättelsen om Pi <3

Låt dig själv blomma ut och vara den du är. Det är allas vår egen rätt att få växa i och av kärlek


Gunilla

Uppdatering arbetstider

Uppdaterar även den här sidan med arbetstider då jag ser att vissa av er går in här och kollar tidigare inlägg med arbetstider.
Den sida där jag kommer uppdatera tider du lättast når mig är via min andra blogg http://gunillassida.blogspot.se/

Eftersom jag är ute på annat jobb har jag en hel del missade samtal och vill gärna att ni ska nå mig.

Så här kommer en uppdatering av det tider jag lättast nås via telefonnummer 0939 200 10 55 ( betalas via din telefonräkning )


Måndagar  19-21
Tisdagar    17-21
Onsdagar  17-21
Fredagar   18-21
Lördagar   11-17
Söndagar  11-17


Övrig tid når ni mig för bokning av samtalstid på telefon nummer : 08 540 67 705
Lämna ert namn och nr på telefonsvararen så ringer jag upp dig
Alla bokade samtal betalas i förskott via bankgiro eller bankkonto


Bokade tider 60 minuter : 500:-
                     30 minuter : 250:-


Jag jobbar även i Västerås med lättare berörings massage som löser upp djupa spänningar, värk och stress.
Smärthantering : jag ger dig tips hur du sakta kan vända långvarig smärta med olika verktyg och det fungerar via telefonen om du inte kan komma personligen.

Välkommen att höra av Dig  

Gunilla  

övrig kontakt: rorelseifokus@live.se

Tuff läsning om människans fängelse...

I natt fattade jag ett beslut att jag idag går rakt ut med vem jag är och hur jag levt mitt liv efter ett vidrigt hat-utbrott mot mig igår som varade mest hela dagen.

Och jag kan inte referera nästan 20 år i en blogg om mitt annorlunda liv men kommer berätta i stora drag.

Jag mådde dåligt under många år av mitt liv tills jag började söka varför och vem är jag.

Jag gjorde ett val, leva eller dö, inte längre kämpa för att överleva varje dag.

Jag fann människor, vilka jag inte kommer namnge här, och en väg som inte blev lättare och ändå är den lätt i jämförelse mot att inte veta varför eller förstå varför.
Även om inget av det här går att förstå på det sätt vi människor är präglade att förstå, begränsat efter andras tycke, styrande och övergrepp.

Vägen jag fann innehåller det egna ansvaret.
Det egna ansvaret för mitt beteende, mina tankar, mina känslor, mina ord, mina handlingar och mitt omedvetna som aldrig är omedvetet egentligen för vi vet allt inom oss.
Det är bara ovilja från de som styr oss och utövar makt över oss som inte tillåter oss att se.

Jag började jobba kosmiskt 95-96 (Kosmiskt=Himmelen för mig ) och har sen fortsatt på flera olika sätt.
Min grund har hela tiden varit att koppla loss mig, finna tillbaka till mig, läka inom mig i mina sår, min själs sår, förstå varför och vem jag är - Den lilla vanliga människan med alla olika unika egenskaper vi bär och är. Allt tycka om vi har inom oss, alla lek, all frihet att bara vara jag och mycket mer. Det kommer jag aldrig ge upp att jobba för.

Utifrån det så har jag jobbat ihop med många olika människor på flera olika sätt, mycket av det har befriat Universum = Himmel-Människan-Jorden på många olika sätt och då så klart även oss alla här.
En del av det jag mött kommer jag dela här, längre ner på sidan.

Jag själv har inte sett allt jag varit del i eftersom min intention varit mig själv och att kosmos krig om människan är för stort för att förstå.
Och det har varit okej för mig att inte behöva veta, jag har följt min känsla i min själ, mitt hjärta och min kropp.
Och jag vet när det lossat och läkt i min kropp och själ så har det även läkt i Universum.

Nu låter det som om jag vet allt och det vet jag inte alls, jag bara litar på min själ och en människor jag mött.
En människa med en annorlunda själ och ursprung, som alltid sa Jag lever inom dig, Jag är du och Du är jag och det Du ser i mig är även Du själv

Och sa även sa till mig - Lita inte på någon, lita inte på någon, det är kosmos stora lögn att behöva lita på......

Och det var många gånger jag inte alls klarade det jag fick höra och blev visad av såren jag bar inom mig och jag slog vilt omkring mig av smärta, hat, kaos av när allt kom fram i dagen och när alla föreställningar jag trott på rasade.

Gång på gång fick jag välja att stå tillbaka och hinna ikapp allt som kom upp i mig som jag slog på utanför mig och gång på gång stod personen kvar när jag vände åter, redo att möta mer.

Det kom även en fin individ som berättade om hur Universum såg mina och de andras steg vi tog här på Jorden och han slutade med: Bra för dig att veta men inget du ska tänka på, så jag släppte det.

När jag fick berättat och visat och började fatta om spelet och kriget om oss människor gjorde jag ett val. Jag kommer aldrig gå med på det nu när jag vet att det pågår.

Jag lovade att aldrig avstå från det jag kände i mitt hjärta, även om jag visste att jag inte skulle ha en aning om vad jag gjorde ibland, så skulle jag lita på mitt hjärta.
Det finns stunder jag inte klarat det alls, jag slogs för att slippa se och känna mera, slippa stå upp mot hatet, grymheten och en ondska som är mer än ondska, det är rent Hat, ett djävulskt hat som dödar allt i sin väg.

Dödar allt som inte följer dens vilja och jag har backat, jag har backat många gånger för hatet tills igår.
Igår var det nog, igår kände jag bara nej nu räcker det.

Jag såg en värld tydligast som en av personerna satt fast i och sparkade och slogs för att komma loss
Sargad, fängslad, förtvivlad, använd, utnyttjad på många av personens egna känslor

Jag såg dem tydlig stå bakom och hålla fast personen, jag såg smärtan i personen och jag såg deras ögon när de hånfullt log för de trodde att de skulle få mig att backa igen, men nej inte denna gång.

I det läget vet jag att jag egentligen ska välja att gå ur vägen för det hat som personen släpper igenom, i det finns ingen väg, ingen förståelse alls bara hat, riktat hat.

Men personen är en fin människa som inte vet att den sitter fast där så jag stod kvar och vände tillbaka deras ord till dem själva om och om igen, hatet och ilskan blev bara större och jag vet att det enda som kan befria den personen är att jag inte viker en tum för det jag ser pågår om den personen.

Den här personen vet inte och får inte förstå och vill kanske inte heller förstå att den är styrd och missbrukad på många olika sätt av flera världar i Kosmos.

Det fanns glimtar när personen själv kunde uttrycka sig själv och det märks tydligt när det är så.
Då får personen uttrycka det den själv känner och så fortsätter de som fängslar personen med  -MEN du är så, MEN du får inte, MEN du kan inte osv osv.... Då är det bara de delarna som kommer igenom, personen själv har ingen talan.

De är otroligt enkelspåriga så jag fattar inte att vi här går på det och jag har sett det här så många gånger.

Men det är inte mitt ansvar att befria trots det gjorde det jag kunde igår både för personens skull och även min egen för att inte backa igen.

Den andre personen som oxå är styrd på olika sätt säjer jag oxå sitter fast och ja det både har och gör jag på olika sätt och kommer kanske göra hela mitt liv för det Kosmiska kriget om oss människor är större än vad vi kan ana och jag ser det mer än de flesta och vågar stå emot och säja nej

Jag sitter fast pga av min rädsla att för dessa hatutbrott genom människor, onska som är större än ondska vi någonin ens vågar tro att finns.
Och det är ett av sätten jag sitter fast för jag backar för ondska som är större än grymhet och total känslokyla och brist på empati.

Och de människor som inte bär empati här är tyvärr många gånger fångade i världar som använder deras känslor

Jag har jobbat med det många gånger förut och själv fått den hjälpen om och om igen när världar som gjort övergrepp på mig har varit tvugna att backa och släppa mig fri.

Nu har jag sådant tryck på mig att jag inte kommer skriva mer än en del av det jag varit del att jobba kosmiskt med, befriat och läkt i Universum och då även i oss människor.

Jag kommer fortsätta skriva mer om alla övergrepp som sker på oss mäniskor för jag är inte tyst längre och vad ni än tycker, tänker eller känner så gå inåt och känn, känn.
Ert inre kommer VETA att det jag nu kommer skriva är sant på något sätt fast ni inte fattar hur det kan vara så.
Även om ert förnuft kommer säjer nej vilken idiot hon är, vilken verklighetsflykt, vem tror hon att hon är osv osv
Och då säjer jag välkommen till verkligeheten och jag är bara en människa som släppte efter, släppte murarna och vågade se

Vi är inte ensamma i Universum
Det pågår ett krig om oss

Vi skändas varje dag
Vi våldtas varje dag
Vi slaktas varje dag
Vi står under förtryck varje dag
Vi hatas varje dag
Vi föraktas varje dag
Vi hånas varje dag
Vi intalas att vi inte har något värde varje dag
Vi intalas att vi inte har något existensberättigande varje dag
Vi intalas att vi ska skämmas på olika sätt varje dag
Vi intalas att vi bär skuld på olika sätt varje dag
Vi utsätts för onska större än ondska vi inte ens vågar tro finns
Våra foster tas ifrån oss varje dag till experiment i Kosmos
Det tar våra barns själar för att använda deras känslor för de själva inga har
De våldtar våra barn varje dag
De torterar våra barn varje dag
Det stjäl våra känslor varje dag
De bränner oss varje dag
Det torterar oss varje dag
Vi intalas att karma finns för att vi ska sona och lära för allt detta de gör mot oss, för att dölja det dom själva gör mot oss.

Ja listan kan göras lång men just nu kan jag inte skriva mer

Tar du ställning för eller emot dessa övergrepp mot oss människor
Valet är fritt och ditt

Från hjärta
Gunilla

Leder utvecklingspress till känslan av dömd och bedömd..

Jag har klurat en del på de teorier som finns att vi människor behöver utvecklas för att finna oss själva.
Vi behöver processa och lära oss en massa för att utvecklas säjs det.

Ja det har jag trott på med till för några år sen när jag fattade att jag har inget att lära, bara uppleva, upptäcka och känna igen inom mig.
Finna tillbaka till mig själv inom mig. Det leder till frihet att välja och bara vara jag.

Med teorin om att vi behöver utvecklas och att vi är här för att lära osv så bedömer och dömer vi varandra utifrån vår utveckling. Vi ser inte varandra för vilka vi Är utan för vad vi Gör.
Det leder till att vi tycker många ger sig på oss fast de egentligen bara ifrågasätter din utveckling.

Hänger det med oss ända sedan barndomen när vi blev bedömda med betyg i skolan.
De som utvecklade sig bra i skolan blev bedömda med bra betyg och de som inte utvecklades fick inte så bra bedömningar.
Det handlar inget om vilka vi är i de teorierna och det blir någon form av konkurrens mellan människor i det tänket, inte för de vi är utan för det vi utvecklar.

När vi bedöms efter vad vi gör så behöver vi kämpa och hävda oss som den vi är när ingen ser oss, för att överleva som de vi i grunden är. Endera orkar vi kämpa eller så ger vi upp och dör inom oss, kärnan, livet inom i vårt inre dör sakta bit för bit, när det inte får näring.

Det är en kamp som är mot hela vårt samhälles-kanske hela vår världs uppbyggnad genom århundraden.
Kampen för att tillgodose våra inre behov.
Kampen där vi oftast ses som besvärliga när vi vill synas, bli sedda som de vi är och inte för det vi presterar.

Urk jag ryser av de ordet "presterar" det är så negativ laddning i det för mig.
Jag får en trotskänsla inom mig än och den har funnits hela mitt liv.
För jag föddes med att veta att jag är värdig livet som den jag är, precis som den jag är och utifrån det har jag slagits för min egen existens fri precis som den jag är.

Vår värld kanske är så präglad av kollektiva normer och värderingar som kommer från någonstans från början och kanske är det den början vi behöver söka upp för att lösa upp det kollektiva mönstret att vi behöver utvecklas för att duga.
Jag säjer bullshit vi duger fullt ut precis som vi är utan någon utveckling, bara upptäcka oss själva genom livets labyrinter av upplevelser

Kampen för att bli sedd, hörd, erkänt, bejakad, omtyckt, få vår egen plats för den vi är, är den en kamp vi egentligen inte behöver ha om vi säjer nej till att behöva präglas av normer som att vi bara duger om vi  utvecklas.
För alla vill bli sedda, hörda och erkända och det är vår rättighet utan kamp.

Vilket bra system för de som vill styra människan, för att få konflikter och konkurrens att fortsätta mellan mäniskor, det börjar redan i skolan kanske tidigare med.
För vi präglas redan som spermie av våra förädrars DNA och däri finns de kollektiva styrningarna på oss människor, skrämmande och dolt för oss att hitta... ja.

Vilket moment 22 och jag är glad för alla fina människor som kämpar för att få bort betygen i skolan bland annat Sanna Nova Emilia och många fler med henne, stor eloge till er <3

Ni bryter något mycket större med ert jobb för att finna tillbaka till de grundläggande behoven, att bli sedd och hörd bland annat

Så många konflikter och krockar som elimineras, prestige och konkurens kommer försvinna.

Kanske vi kan möta varandra som de vi i grunden är när alla förstår att vi inte behöver utvecklas, vi är fullt tillräckliga som vi är.

Delar ett citat ur boken Vår porösa verklighet med Stefan Santesson

Den viktigaste effekten av en medveten inlärningsprocess
är inte att inhämta information
Det är att bryta ner gamla föreställningar som hindrar dig att se din inre sanning
och väcka din inneboende kunskap...


Och för det behövs ingen utveckling snarare inveckling :)

Se dig själv, hör dig själv, bejaka dig själv och du kan möta andra utan konflikt.

Med det säger jag Go Natt

Gunilla

Vill dela ord med Er...

...ord som berör, ord som talar sig självt, talar dom till Dig ? Lyssna och Du kommer höra-känna dem inom Dig.

Det är ur boken Marias Röst av Mikael Kvist. Den handlar om ett personligt möte med ett väsen som är så oansenligt i sin framtoning - samtidigt så mäktig.

Jag har mött henne många gånger, hon kommer till mig när jag öppnar mig för hennes värme och kärlek. Då kommer hon bakom mig och håller om mig med sina vingar och sitt modershjärta och jag gråter, gråter all smärta inom mig och jag får sen vila i hennes famn.

Och i den här tiden med mycket prat om Hjärtats väg så vill jag dela med mig av hennes varande och kanske vågar du öppna och låta henne komma dig nära, den största gåvan du kan ge dig själv för att minnas dig själv och ditt eget hjärtas essens.

Syftet
Låt dem känna mig

Låt alla känna mig
Låt alla känna mig som den jag är

Jag är närmare än ditt eget hjärta
Jag är ditt sanna hjärta
Utan vilket du inte kan leva

Låt alla upptäcka den platsen
i sig själva



Mitt syfte

Mitt enda syfte med denna bok
Är att förmedla min närhet
Och min kärlek
Till er alla

Många vet min storhet
Men få vet min närhet
Jag ger er denna bok
Ty jag är mer behövd än någonsin



Då är jag hos dig

När du känner dig mer än upplyft
När du känner min frid
När tankarna tystnar

Då hör du mig
Då talar jag till dig
Då är jag hos dig



Om mötet med Kristus
Ni som kan se honom

Endast ni som känner mig
Endast ni som kan känna
Min oansenliga närvaro
Är redo att mottaga Honom
Ty de som håller blicken högre
Än sin medmänniskas huvud
Ser inte Honom framför sig

Det rena hjärtat
Kommer att höra
Det ödmjuka hjärtat
Kommer att se
Det stora hjärtat
Kommer att förstå
Det öppna hjärtat
Kommer att mottaga



Storheten i litenheten

Tag emot mitt barn
Varhelst ni ser Honom eller Henne
När det inte finns några motsättningar i dig
Kommer du att se storheten i litenheten
Storslagenheten i oansenligheten



Jag leder dig till Kristus

Jag leder dig till Kristus
Utan min kärlek
Kan du inte förstå Kristi kärlek

Kristus leder dig till Gud
Utan Kristus kärlek
Kan du inte förstå Guds kärlek

Gud är kärlek
Oändlig förståelse
Bortom förlåtelse

Ni är alla barn av Gud



Sårat hjärta

Öppen blomma

Det kommer en dag
Då ditt hjärta är
Som en öppen blomma
Utanpå ditt bröst

Det är så stort
Att det inte längre
Kan hållas inneslutet
Inuti dig



Ett sårat hjärta

Jag höll en bild av Maria framför mig. Hon fyllde mig, berörde mitt hjärta och blev levande. Jag nästan tappade andan i Hennes närvaro. Jag var fylld av både glädje och smärta. Det var en smärta som egentligen inte gjorde ont. Smärtan var kärlek. Mina ögon drogs till en dolk Hon hade i hjärtat. Jag hade sett bilden många gånger förut men aldrig noterat dolken. Nu fyllde den hela mitt sinne:

Endast ett sårat hjärta
Kan ta emot min tröst
Att ha ett öppet hjärta
Är som att bära ett sårat hjärta

Det skenbart hela hjärtat
Är det verkligt sårade hjärtat
Det är det slutna hjärtat
Som är det svaga hjärtat

Jag är ditt hjärtas belöning
Det orädda hjärtats balsam
Hjärtat som förblir orädd för att bli sårat
Det jag ger blir bara större

Alla slutna hjärtan
Har blivit sårade
Och valt ensamhet och säkerhet
Utan att förstå
Att det var kärlek som sårade


Med det så avslutar jag med orden Be henne och hon kommer till dig med sin frid, sin stillhet och närvaro. Och ja det kan göra ont för hennes kärlek är så stor så det smärtar, den är så stor att den inte går att förstå, den bär allt. Ta emot henne när hon kommer och du hittar hem i dig. Hon hjälper dig



Och så finns det de små underbara naturvännerna som på ett enkelt sätt talar om kärlek, lev livet i en Kär-Lek och Tycka Ommet sprider sig.
Låt inte livet bli en Tjär-Lek, som i tjära som är svart och kletigt och ni kletar in er i varandra för då blir det bara jobbigt :)
Hitta tycka ommet inom dig och du liksom tycka om alla. Tycka ommet är det stora i det lilla inom och det är så gott att tycka om, det gör liksom gott i hela kroppen och inte bara i knoppen
So long tjingalong på er alla goingar


Sa en liten en precis, som damp in här i skrivandets stund :)

Så med det så säjer jag bara
Tjingalong
Gunilla